Boxerns historia

Boxerns historia

Hundrasen boxer utvecklades i södra Tyskland i slutet av 1800-talet. Den första hundutställningen med en klass för rasen boxer ägde rum i München år 1895 och vanns av Mühlbauer’s Flocki, som är den första hunden införd i den tyska avelsboken för boxer.

De hundar som användes i det tidiga avelsarbetet med boxern kom inte bara från Sydtyskland utan man inkluderade även importerade hundar från bland annat England och Frankrike. En stor del av boxerns genetiska material kommer från hundrasen Brabanter Bullenbeisser. På den här tiden fanns det flera olika varianter av Bullenbeisser, och Brabanter Bullenbeisser var en variant som avlats fram i provinsen Brabant i centrala Belgien. Jämfört med de flesta andra Bullenbeiser-hundar var Bullenbeisern från Brabant mindre och snabbare.

Man räknar med att ungefär 70% av boxerns genetiska material kommer från Brabanter Bullenbeisser. I övrigt har den gamla engelska bulldoggen bidragit med mycket material till boxern. Den gamla engelska bulldoggen var en betydligt vigare och mer atletisk hund än dagens engelska bulldogg, och hade avlats fram för att hetsas till slagsmål mot tjurar. Bullenbeisser-hundarna var också hundar som användes vid tjurhetsningar. Namnet Bullenbeisser betyder ordagrant tjur-bitare på tyska. Bullenbeisser-hundarna hade i sin tur avlats fram från hundar som användes vid jakt på farliga byten som vildsvin och björn.

Exempel på individuella hundar som var viktiga i den tidiga utvecklingen av boxern

  • Flora var en brindle-färgad Brabanter Bullenbeisser tik som importerades till Tyskland från Frankrike. Hennes ägare, George Alt i München, parade henne med en lokal hund av Brabanter Bullenbeisser-typ som hette Boxer.
  • En av Flora och Boxers ungar var Box, som ägdes av Lechner. Box, som var gul med vita tecken, parades med mamma Flora. Detta resulterade bland annat i tikarna Alts Schecken och Alts Flora II.
  • Alts Schecken parades med den helvita engelska bulldoggen Dr. Toneissens Tom. De blev föräldrar till bland annat Mühlbauers Flocki och Blanka von Angertor. Mühlbauers Flocki vanns världens första hundutställning för klassen boxer (München, 1895) och var den första hund som skrevs in i den tyska avelsboken för boxer.
  • Blanka von Angertor parades med Piccolo von Angertor, som precis som Blanka härstammade från Lechners Box. Både Blanka och Piccolo var helvita hundar. En av deras avkommor var Meta von der Passage, som till skillnad från sina föräldrar var en kombination av vit och brindle. Hon föddes år 1898 och kom att bli en mycket viktig avelstik för hundrasen boxer.
  • En annan mycket viktig avelstik var den gula Mirzl, som var Meta von der Passages faster. (Mirzl och Piccolo von Angertor hade samma far.) Mirzl mamma hetter Maier’s Flora och var av okänd härstamning.
  • Exempel på hannar som var viktiga i det tidiga avelsarbetet är den tigrerade Wotan, den gule Flock St Salvator och Bosco Immergrün (sparsamt tigrerad med mycket vita tecken).

Boxern blir en erkänt hundras

Namnet boxer användes redan på 1870-talet, men det var först på 1890-talet som boxern blev en standardiserad hundras med en nedskriven nationell rasstandard. I det här arbetet var tyskarna Friedrich Robert, Elard König och R. Höpner drivande krafter. De skrev ned en lista över raskännetecken för boxern och arbetade för att stabilisera rasen.

Som nämnts ovan var det i München år 1895 som en formell hundutställning för första gången hade en klass för boxern. Året därpå bildades Deutscher Boxer Club, och år 1902 publicerade klubben en raststandard för boxern. Den raststandard som fortfarande används idag – både i Tyskland och i Sverige – har väldigt mycket gemensamt med denna ursprungliga rasstandard.

Under 1920-talet började den tyska polisen använda sig av boxern som skyddshund, vilket bidrog till att öka hundrasens popularitet runt om i Tyskland. Då hade boxern redan hunnit bli en populär hundras hos den tyska militären, som haft boxrar som vakthundar, patrullhundar, budbärare och räddningshundar under första världskriget.